torsdag 19 april 2012

Ekologiskt kontra närproducerat

Jag har fått frågor om vilket som är "bäst" om man måste välja mellan ekologiskt och närproducerat - vilket man ofta måste göra. I alla fall om man vill behålla den moderna diversiteten i sin matlagning. Ett persikoträd kan förvisso växa i skånes breddgrader, men ger bara frukt en kort period på sensommaren - och en köldknäpp under blomningen skulle effektivt slå ut hela årets skörd. Inget man vill riskera som storskalig fruktodlare.

Så, vi får hålla till godo med det som finns i (valfri dagligvaruhandels) grönsaksdisk: ekologiskt odlade apelsiner från spanien och kiwi från nya zeeland. Därmed måste utsläpp av koldioxid och miljöförstörande ämnen tas med i beräkningen om hur "snäll" man egentligen är mot naturen.

Ekologiskt producerat kött, fisk och fågel är en kategori för sig, med reglering för allt ifrån djurfodrets sammansättning, ursprung och odlingssätt, till etnologiska regelverk som ska arbeta mot att djuren ska få leva under förutsättningar som tillfredsställer deras naturliga behov. Samtidigt ska djuren - i alla fall i större ekologiska jordbruk - inte leva för fritt. Ett egenkontrollprogram måste kunna hålla tillfredsställande kvalitet för att förhindra en försämrad kvalitet på slutprodukten och spridning av sjukdomar. Detta är det knepigaste med massproduktion. I exempelvis en storskalig äggproduktion sprids sjukdomar lätt och det är svårt att hinna att värna om individens hälsa. Småskalig djurhållning erbjuder en långt hälsosammare och naturligare levnadsmiljö, samtidigt som priset stiger ordentligt på grund av inskränkt produktionseffektivitet.

Och så närproducerat. Ger den minskade transportsträckan en mer skonsam påverkan på miljön, trots att kemiska bekämpningsmedel sprids i den lokala jorden? Resonerar vi globalt, så ja. Det är bara vår närmiljö som påverkas till det sämre. Men det finns fler skäl till att köpa det närodlade ingrid marie-äpplet framför det holländska jonagold - eller det sydafrikanska golden delicious. Genom att välja närodlat främjar vi vår egen regions handel och skapar arbetstillfällen på hemmaplan. Närodlade grödor har oftast ett bättre näringsinnehåll och mer aromatisk smak tack vare minskad lagringstid och en relativt lång mognadstid i vårt nordiska klimat. Med andra ord hinner växten samla på sig mer näring, och näringsberövande lagringsmetoder med artificiellt kontrollerad mognad behöver inte användas.
Vi "snor" inte heller mat från länder med brist på mat. ICAs sugarsnaps (som går utmärkt att odla i Sverige) odlas i Kenya, ett land med återkommande perioder av torka och hungersnöd. Men den mat som odlas storskaligt i landet går till export, eftersom det är mer lönsamt att bedriva en global marknad än en lokal i ett utvecklingsland. Och även om organisationer som Fairtrade gör ett fantastiskt jobb med löne- och arbetsvillkorsförhandlingar i industrier med slavlika arbetsförhållanden, vore det inte bussigare för landets invånare att få största kakan av sin egen produktion?
Slutligen kvarstår faktum att en lokal, närliggande marknad i mindre skala lägger större vikt vid att lyssna direkt på sina kunders önskemål om djurhållning, odling och utbud.

Det finns mer klimatvänliga alternativ till de storskaligt producerade livsmedel som saluförs i handeln. Runtom i riket håller stora och små privata gårdar gårdsförsäljning av sina grödor. Den här länken är en första guide till din nya matshopping, där du har den allra största möjligheten att både hålla koll på odling och djurhållning, och påverka utbudet. Det enda du då behöver bekymra dig om är avgasutsläppet från din egen bil då du antagligen behöver köra lite längre än till närmaste ICA (vilket ändå inte på långa vägar motsvarar utsläppet per nyzeeländsk kiwi). Tar du bussen så blir det ännu miljövänligare - eller varför inte skaffa en rejäl cykelväska/kärra och göra din ekoshopping till en cykelutflykt?

Ytterligare ett intressant alternativ är att odla sina egna nyttoväxter på fönsterbrädan eller balkongen. De flesta frilandsgrönsaker passar utmärkt även i kruka. Likaså kryddor av olika slag.  På min egen balkong samsas dill, persilja, röd och grön basilika, paprika, tomat, sockerärtor och smörgåskrasse. Och varför inte sticka ner en groddad potatis i en hink med jord, vattna och kolla vad som händer...

 Men, vad blev slutsatsen nu då? Om man fortfarande vill hålla sig till ICA, och står och väljer mellan lokala, kommersiella ingrid marie och ekologiska, holländska red delicious. Som jag ser det så finns det inget enkelt svar som gäller för alla livsmedel. Man får göra sin egen bedömning utifrån eget sunt förnuft. Själv väljer jag hellre kommersiellt lokalt än långväga ekologiskt, fast allra helst lokalt och ekologiskt - och anpassar helst matlagningen så att jag i största möjliga mån kan klara mig på livsmedel som går att få tag på på hemmaplan. När jag lyxar till det åker jag till den gamles gård och köper biodynamiskt odlade grönsaker, bär och kanske en blomma - och stödjer samtidigt en lokal verksamhet som värnar om vår jord.

Din framtid - Du väljer!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar