En särdeles trevlig olyckshändelse

Vissa olyckshändelser är bara för härliga. Som när du (i ordningsföljd)...

... upptäcker att traktorspåret som du joggar på plötsligt tar slut, och bara fortsätter rätt in i skogen och litar på att din inre kompass ska visa vägen tillbaka.
... upptäcker att den riktning du trodde att du sprang i antagligen inte stämde. Borde inte stora vägen ligga ungefär här..?
... till din stora lättnad hittar ett tecken på att du (kanske) börjar närma dig mänsklig civilisation - ett halvruttet jakttorn. Från tornet följer i alla fall markeringar i form av plastband uppknutna på grankvistar. Stigen är totalt igenvuxen, men den borde väl i alla fall leda någonstans..?
... upptäcker att den leder till en... Golfbana. En enorm. Som du aldrig sett förut. Klockan är nio på kvällen och inte en själ syns till. Nu då?
... plötsligt hör en dov duns och du ser en liten vit boll sakteligen komma rullandes på greenen framför dig. Aha! Någon måste stå med svingad klubba i andra änden av den här bollens kastkurva. Du börjar springa åt en riktning, lite på måfå. Och mycket riktigt, där står en spelare.
... frågar om vägen till Bro centrum och får ett ryck på axlarna som svar, men en hänvisning till klubbhuset för bättre info. Tjugo minuters ytterligare backig löpning över greenar och kullar och du är framme och...
... kommer till en parkeringsplätt där fyra utschasade spelare håller på och svär över sin skrymmande packning som ska pusslas in i en alldeles för liten bagagelucka. Du springer fram med ditt allra mest hjälplösa, förtvivlade uttryck i ansiktet och utbrister: "Jag har sprungit vilse! Kan ni beskriva vägen till Bro centrum?"
... efter några minuters tankeverksamhet kommer fram till att motorvägen tar cirka femton minuter att köra, vilket torde motsvara 1,5 mil. Sprang jag verkligen så långt? Näääääe...
... efter ytterligare några minuter hör en av spelarna komma på en helt underbar idé: "Men vänta, vi kör ju förbi där. Om du kan vänta i en kvart så kan du ju följa med oss." Jaaaaaaaataaaack!!!
... till slut får pusta ut i en uppvärmd bil efter en minst sagt krävande löpvända, tillsammans med fyra trötta men glada trollhättor, som berättar om att de har kommit för att kolla på världselitens tävling och blev lite sugna på att köra själva på kvällskvisten. Själv har jag ju då aldrig prövat på det här med golf särskilt mycket, och svaret på detta blev rungande och entydigt från alla fyra: "Börja aldrig. Börjar du så är du fast. Alltså, det är en jäkla sport!" Hehe, det var nog det jag har känt på mig också :P