Dagarna går alldeles för snabbt. Det finns tid till ungefär hälften av vad jag vill göra. Men skrivandet, det har lagts åt sidan. Likaså målandet, och tecknandet i fanzinegruppen. När jag är hemma, har jag en liten röst som ständig gör sig hörd och kräver uppmärksamhet. Och när jag väl lyckas få lillskrutt att slappna av och vara så nära att somna att hon inte längre behöver min närhet för att känna sig trygg... Ja, då är det mitt i natten och jag är dödstrött. Fat chance att finna ork och inspiration då, när man är uppe klockan sex och igång hela lång dagen.
Det finns visserligen undantag. I förrgår natt, till exempel. Då gjorde jag klart simmaren, den som har stått och väntat på att bli färdigställd i nästan ett halvår nu. Klockan var ett när jag skruvade loss korken från första oljefärgstuben. Klockan tre var jag klar. Och lillan sov hela tiden i selen på min mage.
Idag var jag (och skrutt) på nåt som kallas för sensus. En verksamhet för unga föräldrar och deras barn. Där fick jag lära mig av några mer erfarna mödrar att ungar tydligen kan börja käka redan vid fyra månaders ålder, och att det kan vara bra att vänja av ungen från att sova i mammas omedelbara närvaro så snart som möjligt. Ju längre man väntar, desto krångligare gör man det tydligen för sig. Så från och med nu sover Dina i egen säng. Just nu håller jag på att natta henne... Eller, har hållit på de senaste tre timmarna. Jag försökte först med barnkorgen, och lindade in knytet i ett svalt och skönt lakan. Fungerade icke. Nähepp. När jag förvissat mig om att skriken varken kom sig av hunger eller en våt blöja, så bytte jag taktik. Dags att bädda ner i "resesängen", vagnens liggdel, istället. Den har hon sovit i en hel del på sistone. Visserligen har jag då varit ute och rullat eller kommit hem med henne fortfarande sovandes, men det kanske funkar bättre ändå. Den är åtminstone mer bekant än korgen. Luktar bebis, typ.
Hittills är hon tyst, och hon har inte ens nappen i munnen. Håller tummarna för några skrikfria timmar.
Vi fixade pass idag också. Med foto och allt. Lite skumt är det allt att passet gäller i fem år även för spädbarn. Femåringen ser väl inte direkt ut som när hon var nyfödd..? Gissa om hon har en tjusig passbild ialla fall. Snyggvo.
Dags att sova. Imorgon förmiddag är det matlagningskurs på sensus, vi ska tydligen laga dillkött. Mumsa mumsa. Å på kvällen blir det TRÄNING på friskis! Underbara, efterlängtade endorfinkick! Ska bli jeteskoj. Angelika tar hand om Dina så länge. Jag tycker det är lyxigt att få några timmars egentid, och att dessutom kunna ägna dem åt att flaxa runt på gympagolvet. Plus en DUSCH utan att bli avbruten av se-mig-rop från vardagsrummet. Sköööönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar