The First Day In Palma

Ett regndrypande La Lonja,
Palmas "Gamla Stan"

Gryning. Solen varmer sakta ett regndrankt Paseo Maritimo med sina forsta bleka stralar. Det blaser en mild bris, som anda lyckas piska upp vagorna till  meterhoga, rullande monster, danande som aska. Man blir varm av att springa, till och med i havsbrisen och skuggan av pirens dadelpalmer. Sa vad gor en varmerusig Emma om inte kastar av sig mp3n och traningsklader pa Palmas city-sandstrand och kastar sig ut i vagorna i bara underklader... De inrullande vagorna var sa kraftiga att jag var tvungen att ta spjarn med fotterna for att inte raamla omkull. Eller sugas ut nar vattnet drog ivag utat igen. Vilket jag gjorde ialla fall, alltsa bade ramlade och sogs ut. Motstandskraftig som en flytande vante. Men makta kul var det!

Desigual!

The Chocolate Factory

Tva aldre herrar vinkade at mig fran promenaden ovanfor stranden och ropade "Ey, Chica Loca!" Jag log och vinkade tillbaka. En mallorquin som promenerade pa stranden stannade till, och vi snackade ett tag. Han var inte helt tillfreds med min castellano. Mallorquin ar baserat pa catalan. Men jag fick ialla fall ett valkommet tillfalle att ova lite pa flytet i spanskan.

Dagen fortsatte i sallskap av Pappa. Vi maste ha besokt vartenda gammalt valbekant hak i La Lonja och Sta Catalina... Nastan. Bar Coto (den rosa), Escape (bestall ALDRIG mojito dar, men capuccinon och engelska frukosten funkar), Corner bar, MacGowans, El Perrito (svenskt hak dar man kan fa kottbullar med lingonsylt), var favorit-gelateria i La Lonja (pappa fick pistaschglass, jag melon) och jag for omkring som en paparazzi - eller en mamarazzi? - med kameran mest hela tiden.

Jag fortsatte lite senare pa egen hand, och gjorde bland annat ett kart aterbesok till mina tva favoritbutiker - the Chocolate Factory med choklad i alla dess former, mummmms, och Desigual med spaniens - kanske varldens - coolaste klader. jag blir glad bara av att inandas atmosfaren i affaren. Det luktar rykande farsk kreativitet. Mindre glad blir man av prislapparna, som paminner om att detta trots allt ar designplagg som inte tal att prispressas. Snyft.

Man kan ata sig tjock i Palma - det ar ingen overdrift att saga att det finns minst en - oftast ett par,tre - pastelerior, gelaterior, barer eller cafeterior i varenda kvarter. Mallorquinerna gillar sina dulces. Det syns pa alla runda sma tanter som vaggar omkring med pasteleriapaket under armen :)